Nu är det dags att komma igång igen. Det har varit påsk, lite ledighet och festligheter.. Nya rutiner med jobb men det känns bättre att ta tag i träning igen.

Så igår var jag och tränade Pekiti efter sådär 3 veckors ”jag känner inte för det” och varje gång jag tänker så vet jag samtidigt hur jag tänker efter ett pass -det var ju faktiskt skönt och bra framförallt. Ibland känner jag mig bara så dålig och att det liksom inte går framåt. men det är okej, för visst gör det det.

Hittad ett tränings camp i Goa som har läger i 3 månader. Haha blev tok pepp, för när det känns som det inte går framåt så lär det ju fanimej göra det under de 3 månaderna… eller så krävs det bara lite mer utav engagemanget här hemma att hitta tiden plus prioritera.

Pekiti-trisia Kali är en filippinsk kampkonst som utövas men olika tillhyggen, tomhänt, kniv, bambukäppar och improviserade vapen. Militären i fler länder har tillämpat konsten i sin utbildning då den är väldigt effektiv om inte den effektivaste för att i situationer då tillhuggen används emot en även då kunna försvara sig och ta sig ur situationer.


Men framför allt är det kul att få mer kontroll på sin egen kropp fast det som oftast känns för mig att jag knappt har koll på varken in eller ut när det kommer till vart jag har mina armar, ben och allt annat. 🙂

Lämna ett svar