Högland och kaffebuskar

Vi måste väl erkänna lite att vi frös där 2000 meter över havet..Vägen slingrar sig brant upp i tvära svängar upp från Atitlan förbi kaffebuskarna, och kaffebönor syns överallt bland annan vegetation och frukter.

Fast Guatemala producerar enorma mängder kaffe är det inte något som direkt smakar här i landet. Beställer man en kaffe så är det starkt fast blaskigt, men visst går det att få tag på bra kaffe på enstaka caféer och beställa cappuccino men för övrigt exporteras kaffet och samma sak gäller chokladen. Det finns att få riktigt fin choklad men i de små butikerna finner man även importerad choklad från Belgien och då det är otroligt dyrt att importera saker är även priserna desamma. Det är konstigt hur världen fungerar..

Routa de Maya

Lämnat Lake Atitlan och höglandet för att ta oss tillbaka till karibiska kusten, där havet går ihop med Rio Dulce och där krokodilerna simmar och papegojorna flaxar.

Rio Dulce kallas också Routa de Maya och för flera tusenår sedan använde maya indianerna rutten men idag är det segelbåtarnas paus från saltvattet och öhoppandet på de karibiska öarna, där båtarna får vila och kapten och crew uppdatera förrådet. Vi som då inte seglar (än) chillar.

Buss

Från San Pedro tar vi oss med shuttlebuss klockan 13.30 tillbaka till Atigua, den resan tar ca 3 timmar, sedan en annan shuttle till Guatemala City och där ifrån stor buss till Rio Dulce. Priset för två personer är 700 Q och vi är framme klockan 3 på morgonen. 13,5 timmar senare.

1 Kommentar
  1. Kul läsning

Lämna ett svar